Gyllanderska skolan i Edsberg byggdes i början av 1900-talet. Det var en köpman Gyllander från Örebro som 1891 donerade 10 000 kronor till en fond för upprättandet av en skola i bygden. Köpmannen hade släktingar i Velanda Sörgård i Edsberg. Det var troligen därför som fonden kom till Edsberg, där Gyllander för övrigt ligger begraven. Skolan blev till för att ungdomar skulle få undervisning i textilslöjd och träslöjd. Första kursen hölls troligen 1913. Lärare de första åren var Anna Viide och Erik Eriksson. På kortet ovan ses Anna Viide sittande i mitten i första raden och Erik Eriksson stående i mitten i raden bakom.
I april 1934 bildades inom Edsbergs SLU-avdelning en byggnadsförening som inköpte lägenheten Marielund i Edsberg för 5.900 kronor. Denna lägenhet fick namnet Edsbergs bygdegård. Det var en mindre bostadsfastighet där man efter en tid började röja upp ett tillhörande parkområde som huvudsakligen användes till friluftsfester. Där fanns även en dansbana. Bygdegården hyrdes även ut till andra föreningar på orten.
I slutet av 1940-talet fanns det planer på att ombygga denna då något nedgångna bygdegård för att få en större samlingslokal, men projektet blev av ekonomiska skäl aldrig av. Dessutom fanns planer på att bygga en kommunal bygdegård varför gården såldes på våren 1950.
Redan den 10 oktober 1944 beslutade Edsbergs kommunalfullmäktige att avsätta 10.000 kronor till ett bygge av en samlingslokal för ortens föreningar. Först tänkte man bygga en helt ny byggnad, men till slut fastnade för att inköpa den gamla Gyllanderska skolan.
Edsbergs nya bygdegård uppfördes med den gamla Gyllanderska skolan som grund under åren 1952–1953. Den sammanlagda byggnadskostnaden inklusive fastighetsinköpet beräknades uppgå till ca 230.000 kronor.
Den högtidliga invigningen hölls i februari 1953. Bygdegården är uppförd i tegel, delvis i två våningar samt delvis med källarvåning. I den stora salen finns plats för 200 sittplatser. Där finns även en stor teaterscen. På samma våning finns det även en mindre sal samt ett mindre rum. I källaren finns en nyinredd, bastu samt mindre utrymmen, loger m.m. Övervåningen inreddes ursprungligen som vaktmästarebostad.
Verksamheten var livlig under 1950- och 1960-talen med bl.a. teater och biograf. Gården användes flitigt av de lokala föreningarna och till teater.
Exempel på historiska arrangemang:
Lördagen den 14 augusti 1954 talade statsrådet Ivar Persson från Skabersjö i Edsbergs bygdegård. Medverkade gjorde även Hidinge SLKF-kör och den sjungande bonden Arne Larsson från Hardemo. Annons ur Läns-Posten 1954 nr 31.
Lördagen den 31 januari 1959 var det dans i Edsbergs bygdegård. För underhållningen stod Leytons orkester och Systrarna Axelsson från Lillkyrka. Annons ur Läns-Posten 1959 nr 4.
Skärtorsdagen den 14 april 1960 var det bal i Edsbergs bygdegård. För underhållningen stod Ingmars Trio från Karlskoga. Annons ur Läns-Posten 1960 nr 14.
Ekonomin för bygdegården blev dock allt sämre med åren. En arbetsgrupp kallad Bevara Edsbergs bygdegård bildades 2003. I december samma år bildades utifrån denna grupp en ny förening: Edsbergs bygdegårdsförening. Denna förening övertog bygdegården från Lekebergs kommun den 1 maj 2004.
(http://www.folkpark.nu/bygdegardar/edsberg.htm)
En resumé över tillkomsten av Edsbergs Bygdegård